ett gäng unga i mörk publokal
Klockan 10 på kvällen och festivalen bryggde sitt eget öl. Stämningen: god. Foto: Đenana Arapović

You only live once - I Uppsala släppte jag taget om gamla tankar kring film

Inlagt av: Jacqueline_Andren 28 Apr 2024

Jag har varit med till Uppsalas talangdagar och där föll polletten ner (äntligen) i hur man blir en framgångsrik filmskapare. Nu är jag både lättad och lite orolig. 

 
Jag bröt isoleringen och vågade ansöka om att visa “Ett Rymdspel” på den omtalade festivalen i Uppsala PLUS att vara med på talangprogrammet. Det gäller att slänga ut många olika stenar på ett öppet hav tänker jag… Som något slags tröstpris fick jag veta samma dag att de fortfarande hatar min film då detta var andra försöket men att jag är varmt välkommen på talangdagarna. Skönt tänkte jag då, man har mycket kvar att lära… Ett till mail kom in om att få lov att visa min film under programpunkten “Would you buy this?” istället. Där avgör internationella it-personer från filmbranschen om de kan köpa upp visningsrättigheterna för våra kortfilmer. Nu började det kännas som att genombrottet är nära och att allt sker av en anledning!!
 
Första dagen var riktigt späckad med presentationsrunda, pitchträning, speeddating med producenter, möte med konsulenter, mingel, filmvisningar och mera mingel. På ett väldigt gemytligt sätt kom vi varandra närmare på skinnet redan första kvällen då vi alla fick delta i en improviserad presentationsrunda med mikrofon, på en scen uppbyggd av kartonger med festivalens tidigare års program. Dessutom på engelska då alla internationella programmerare och filmskapare var på plats. Detta kanske är scenariot från någons mardröm men det blev snabbt en avslappnad och nära känsla i rummet och jag kände mig som en del av alla. Förvisso var klockan 10 på kvällen och festivalen bryggde sitt eget öl. Stämningen: god.  

Dag två började med mysfrukost tillsammans med gruppen på hotellet följt av pitchtävling och seminarier av andra filmare om deras vägar fram till succé. Insiktsregn och mer avslappnad syn på karriärer, alla har sin egen resa. På kvällen åt vi på fin restaurang med riktiga tegelväggar, personal i skjorta och väst som kunde massor om vin. Jag åt vildand för första gången och funderade på vad Sofia Jarl skulle tycka om detta. Eftersom restaurangen var så fin tog det sin lilla tid och vi fick jäkta till ett filmquiz med snusktema. Mitt lag förlorade stort men någonstans kunde man trösta sig med att vara för ren i sinnet. Men inte länge till för quizzet följdes upp av en filmvisning de kallade kinky kino och nu är det snart midnatt och folk är gasade. Jag och en annan Göteborgare satt längst bak och visste inte vad vi skulle tänka men vi var på gott humör och såg en kuk spruta sperma på en Cannoli. Jag gick hem till hotellet och fortsatte fantasier om hur alla i panelen av “Would you buy this” öste hyllningar om hur duktig jag är. Sen sov jag sött.  
Dagen därpå skulle jag och tre modiga talanger visa våra filmer för representanter åt den internationella filmbranschen. De gav oss feedback kring vad som saknades i våra filmer för att kunna säljas, det gick lite tradigt för några av oss. Jag har lite blackout men minns att de undrade mest kring vilket årtal filmen skulle utspela sig. Det öste verkligen inte ner jubel och känslan efteråt var att man har mycket att lära… om man vill vara mainstream ;) 

På kvällen dansade vi hårt åt låtar som brukade rulla på MTV när jag var barn. Vi fick en extra timme fest dessutom pga vintertid. Jag slarvade bort min mössa som bär budskapet YOLO i cerise brodyr och blev lite ängslig för wish tillverkar inte dem längre men jag tänker på budskapet om att bara leva en gång som en påminnelse om att kunna släppa taget för att vara mer närvarande i nuet.
 
I Uppsala släppte jag taget om gamla tankar kring film, sälj och framgångar och vaknade upp till ett mer fungerande och försonat perspektiv på filmbranschen. Det tips jag hörde av flest personer var något i stil med “ba kör” så det ska jag fortsätta göra. Ohämmat skapa den skit jag ser framför mig, sen är resten upp till er.
 
Men om någon i Uppsala läser detta, maila yttrerymden@outlook.com om du ser mössan ändå!!! Bild finns i mitt tidigare blogginlägg om tempo-meetup.

/Đenana

Medlemsbloggen

Vi är här, vi finns och vi håller på

av: Clara Noreen den 13 mar 2024
Clara Norén åkte på Tempo MeetUp och inspirerades redan på invigningen.   När jag tidigare år har...

Mycket kreativitet i filmsverige, och det känns fett att få vara en del av det

av: JosefineRapp den 18 dec 2023
Tåget rullade från Göteborg central tidigt på torsdagsmorgonen. Jag var såklart nervös men pepp att...

You only live once - I Uppsala släppte jag taget om gamla tankar kring film

av: Jacqueline_Andren den 16 nov 2023
Jag har varit med till Uppsalas talangdagar och där föll polletten ner (äntligen) i hur man blir en...

Efter min vecka i Odense känner jag mig full av energi och inspiration

av: Ellen Johansson den 19 okt 2023
Jag heter Ellen och jag var på Talent Camp 2023 i Odense.   Den 28e augusti tog jag tåget från...

Dagbok från Directors Village 2023

av: Fredrik Andersson den 2 okt 2023
Fredrik Andersson deltog i utvecklingsprogrammet Directors Village i Roermond i Nederländerna som...

Plötsligt känns långfilmsmanuset inte riktigt lika mycket som ett obestigligt berg!

av: Jimi Vall Peterson den 5 sep 2023
  Vilken ynnest det är att få spendera tid i kreativa rum och i kreativa människors sällskap. Den...