Tara hoppas Bergmanveckan kan bli en plats för dialog om var filmen är och vart vi vill vara på väg

I år var mitt första besök på Bergmanveckan på Fårö. Vädret förväntades bli fantastiskt den sista veckan i juni som vi skulle spendera på ön, och redan på båten från Nynäshamn fick vi alla chansen att hälsa på både bekanta och nya ansikten som skulle delta i Talangdagarna.

Årets tema var Cirkus Bergman, och cirkusen hade verkligen kommit till Gotland, för samtidigt som festivalen så pågick också Almedalsveckan i Visby. Det var en underhållande blandning av människor på båten till ön och jag blev förväntansfull för vad detta kunde innebära.

Under talangdagarna fick vi filmskapare och olika finansiärer lära känna varandra utanför ramarna av en formell ansökan och hade utvecklande möten där filmskaparnas röster och nya bilder stod i fokus. Vi fick ha samtal med prisvinnande filmskapare, ha roliga workshops och såklart dela upplevelsen med andra ambitiösa deltagare som rest in från hela Sverige. Allt detta kombinerades med rörande rundturer genom Bergmans efterlämnade monument, som hans hem, biograf och flera av hans inspelningsplatser.

Men under veckan kunde jag inte undgå att tänka på de utmaningar som filmindustrin står inför. Budgetnedskärningar har påverkat både filmindustrin och kulturverksamheter de senaste åren, och intresset för inhemsk film är lägre i Sverige än i något annat nordiskt land. Vårt filminstitut förväntas konkurrera med privata streamingtjänster, och situationen är så pass kritisk att kulturdepartementet nu genomför en utredning av den nationella filmpolitiken. Trots detta nämndes filmpolitik inte under Bergmanveckan, även när den tog plats under en av årets mest politiska veckor.  

Bergmanveckan var som en utopi, jag blev motiverad och inspirerad inför mina kommande arbeten. Men när jag kom hem kände jag mig också maktlös, utlämnad ur en diskussion. Om ett år tar jag examen från HDK-Valand, och är som många andra på väg att ge mig ut i en industri under utredning. Jag hade en jättebra upplevelse av talangdagarna och hoppas att fler filmskapare söker sig dit under de kommande åren. Jag hoppas också att det kan bli en plats där nya filmskapare, tillsammans med filmindustrins ledare, kan gå i dialog med varandra om vart vi är nu och vart vi vill vara på väg.

//Tara Fouladi