Kanske man är regissör ändå?

Det tar emot att kalla sig regissör. Jag gör inte det, om någon frågar jobbar jag på ljudavdelningen, vilket jag gör.

Flyger från Island, flygbussen gick 04.30. Landar i Berlin, checkar in. Vietnamesisk måltid 1, gott. Tillbaka till rummet, sover. Beger mig ut, 75 meter, romantisk italiensk måltid med mig själv. Funderar på vad jag gör i Berlin i egenskap av regissör, jag är ju boomoperatör. Sover.

Träffar de andra deltagare, verkar trevliga, alla presenterar sig som regissörer.

Berlin är stort. Jag hann inte se så mycket av staden i och för sig. Men det blev fem måltider vietnamesiskt (fyra av dom var nio av tio), workshops (internationella samproduktioner och pitchdecks), mingel (filmbranschens bröd och vatten) och filmvisning.

Bytte nummer och hade givande samtal, nya kontakter, gratis vin, karaoke. Det var toppen faktiskt. Kanske man är regissör ändå, lite grann?

Markus Johansson