Alldeles Ghibli av mig!

 I detta mitt tredje inlägg blir det lite tankar kring tre kortfilmer jag gillade och även min upplevelse av att se dokumentären om Hayao Miyazaki och Studio Ghibli.

Kortfilmerna jag såg var med under Kortfilmspremiärer 3, det var sex filmer allt som allt, men jag känner att tre av dom var snäppet bättre enligt mig än de tre andra.

Födelsedagspresenten: En film som var snyggt filmad och underlig story. En farsa kör ut sin 25 åriga son med en prostituerad i baksätet för att dom ska ha sex i bilen, allt för att sonen ska förlora sin oskuld. Filmen var mest underhållande för den var lite lurig, man visste inte direkt vad det handlade om och sättet som farsan var på gjorde hela situationen ganska absurd. Han pratade och agerade som om att det inte vore en helt vanlig sak att köpa en prostituerad till sin son. En bra film, regisserad av Tobias Rydén Sjöstrand.

Jag känner dig, Hans: En kort dokumentär som handlar om hur Staffan stått vid Hans sida hela deras liv efter att Hans fick en hjärnblödning, som gjorde Hans helt orörlig. Var en så vacker och samtidigt sorglig historia, man såg verkligen hur mycket Staffan älskar Hans och hur mycket han ger av sig själv för att ta hand om honom. Det kändes i en när Staffan pratar om Hans hjärnblödning då Hans försöker kommunicera, men får bara fram något enstaka stön. Den träffade mig verkligen, hur stark människor kan vara och hur stark kärleken kan vara. Hjärtat går till Staffan och Hans, regisserad av Jacob Nilsson och Emil Askenberger.

Champion: Väldigt välgjord film, fotografiet var extremt talande vilket var extra viktigt då de tre skådespelarna i filmen inte sa ett ord. Detta var intressant gjort och det fick en mer insatt i filmen för man förväntade sig att någon ska säga något någon gång. Lite svårt att säga exakt vad filmen handlar om utan att totalt avslöja filmen, vilket jag inte vill. I stort sett två rivaler, två gubbar som är beredda med att ge sina liv åt en kvinna. Grymt snygg film med bra skådespeleri, regisserad av Måns Berthas.

Sen så har jag varit och sett dokumentären: The Kingdom of Dreams and Madness, som följer Hayao Miyazaki under hans sista film innan pensionen och en del om hur Studio Ghibli och Hayao kom till att existera. Det var en dokumentär på drygt två timmar som var ett rent nöje att se, trots den obekväma stolen som jag satt i så var det värt det. Att få den inblicken i en verksamhet som Studio Ghibli och få se Hayao Miyazaki prata till en om allt han tänker, hur han ser på saker osv, det var så inspirerande. Hela filmen satt jag och tänkte på varenda film jag vill göra, både live-action och animerat. Kändes nästan som huvudet skulle sprängas av kreativitet. Detta var utan tvekan den bästa upplevelsen under festivalen jag haft och jag tror den blir svår att toppa faktiskt.

The Kingdom of Dreams and Madness spelas en sista gång på lördag 31/1 på Handels kl: 20:00. Speciellt om du gillar att göra film och ännu mer om du tycker om Studio Ghibli och Hayao Miyazakis anime filmer.

 

Bara två inlägg kvar nu, sen är det över!
/Jens Broström