De får FilmCloud projektstöd våren 2024

Denna omgångs filmare förenas av att de gestaltar kroppens och det fysiskas inverkan på mänskliga relationer och känslor.

Människokroppen har utforskats av konstnärer i alla tider. Det är genom den vi upplever och gestaltar vad det är att leva. I olika tider och skilda kultur laddas kroppen och kroppsdelar med värden som leder till att vissa delar skyls och andra exponeras, vissa kroppstyper idealiseras och andra föraktas. Kroppar, kroppsdelar och kroppens naturliga utveckling blir ett sätt, för filmarna som får FilmClouds projektstöd denna omgången, att berätta om oss människor.
Nona Massey utforskar hur den första mensen påverkar vänskap och självbild, Henrik Johansson och Tara Fouladi hur en avgjutning av en penis leder till ett ifrågasättande av en relation, Perla Heieforts karaktär upptäcker att vikten av att känna på smärta för att platsa i skateboardvärlden och Simon Hovemyrs film synliggör att våra kroppar flyttat online när vi nu lever allt större del av våra liv i cyberspace. För Henrik Dahlbring och Elina Heise är själva faktumet att kroppar försvinner, lämnar oss eller dör, försvinner ur våra liv, så hårt förbundet med sorg och kontraktet att vara människa att de väljer filmen som sitt konstnärliga verktyg för att hantera och förstå. 

Möt denna omgångs filmskapare: 

Nona Massey – Regissör – Född 2000 - Göteborg - Fiktion

Mensbarn

En dramakomedi om två 11-åringar som på väg hem från skolan reflekterar över identitet och sexualitet och deras olika perspektiv. Deras väg hem tar flera omvägar när avundsjuka, nyfikenhet och barnasinne ställer sig i vägen.

- Min egen erfarenhet av puberteten var både präglad av förväntan och ångest.  När mensen väl kom, förvandlades min glädje till skam och jag ville bara gömma mig från allt och alla. Det som jag hade längtat efter så länge blev plötsligt något jag inte vågade prata om. Kärnan och fokuset i "Mensbarn" är att visa på den komplexa balansen mellan att hantera de utmaningar som kommer med att växa upp samtidigt som man bevarar sin barnsliga nyfikenhet och lekfullhet. Jag vill utforska hur vänskap kan fungera som en trygg plats för att diskutera och navigera genom dessa förändringar.

Henrik Johansson – Regissör – Född 1999 – Göteborg - Fiktion

Clone-a-Willy

När 19-åriga Malva ska åka och backpacka i Sydamerika bestämmer sig pojkvännen Elliot för att gjuta av sin penis som en avskedsgåva. När det visar sig vara ett tvåmannajobb hjälper Elliots kompis Alex till i skapandet av dildon. Senare på sin avskedsmiddag blir Malva övertalad av sina tjejkompisar att visa dem presenten, till blandade reaktioner. Clone-A-Willy handlar om vänskap och intimitet, objektifiering, och gruppens påverkan på individen och relationer.

Projektet började med att vi som regisserar, Henrik Johansson och Tara Fouladi bestämde oss för att dokumentera oss själva när vi använde produkten Clone-A-Willy på Henrik för en penisskulptur. Det är en stökig och osmickrande process som genererade så många roliga och obekväma bilder och situationer. Nu ser vi fram emot att få utsätta våra karaktärer för samma process, med högre insatser och sociala dilemman.

Elina Heise - Regissör/konstnär – Född 1993 – Göteborg - Dokumentär

37 grader

Hösten 2022 diagnostiserades min mamma med äggstockscancer. Några månader senare fick vi veta att hon aldrig kommer bli frisk igen. 37 grader är en intim dokumentärfilm, berättat utifrån ett barns perspektiv. Filmen dokumenterar tillståndet i en familj som är tvungen att förhålla sig till döden. Delvis filmad med en termisk kamera, en teknik som visar världen i temperaturer, är filmen ett visuellt undersökande av livets bräcklighet och den levande kroppen. 

- Jag har en bakgrund inom fotografi och jobbar ofta dokumentärt med mig själv och min nära omgivning. Det kändes självklart att jobba konstnärligt med ämnet när min mamma blev sjuk, som ett sätt att bearbeta situationen. Jag har skrivit, fotograferat och filmat och det är för mig ett sätt att dokumentera medan jag fortfarande kan, men också ett sätt att navigera i situationen och i mina känslor. Jag bor hos min mamma i perioder och vi har ett samarbete där vi hittar på hur vi kan jobba med situationen tillsammans och det har lyft stämningen och ibland gett oss en meningsfullhet mitt i all sorgen.

Simon Hovemyr – Regissör – Född 1993 – Bengtsfors - Fiktion

Aldrig Ensam i Cyberspace

Filmen utspelar sig i tonåringen Ellas mobiltelefon. Vi följer henne genom meddelanden, samtal, appar och bilder och ser hur hon navigerar genom den digitala och fysiska världen, med sina vänner online och sin komplexa relation med Emma, samtidigt som hon utforskar sin identitet och självbild.

- Jag vill för det första göra en film som utvecklar och tänjer på hur en film ser ut. Därför att det är spännande att hitta på och utveckla nya berättarsätt. För det andra handlar historien, om ensamhet, utanförskap, fattigdom och stökiga föräldrar. Såna historier finns redan, men jag tycker att det finns utrymme för skildringar som bygger på en tydlig realism och känsla av trovärdighet.

Perla Heiefort - Regissör – Född 2000 – Göteborg – Fiktion

Ramp Tramp

Annelie för ett ensidigt krig mot skejtare i allmänhet och ett gäng tonårskillar i synnerhet. De är vandaler som förstör, och dessutom är hela skejtkulturen sexistisk och exkluderande, tycker hon. Efter en konfrontation följer hon efter killarna till skejtparken, där hon plötsligt måste omvärdera sin offerroll.

- Jag är intresserad av hur upplevt utanförskap kan bli självuppfyllande, hur egna osäkerheter projiceras på andra. Ramp tramp är en intensiv och stökig film som med glimten i ögat utmanar den begränsande offerrollen som många omedvetet hamnar i. Befrielsen är nära!

Henrik Dahlbring – Regissör – Född 1995 – Mark - Fiktion/Animation
 

Pappa Skata

8-åriga Lillen tycker hennes pappa Per är den bästa pappan i hela världen. Per bär en häftig hatt, spelar saxofon i ett rockband och har också en enorm samling av dyra silverprylar som växer för varje gång Lillen är på besök. Men Lillen får inte berätta om samlingen för sin mamma och precis när samlingen tagit över lägenheten så försvinner Per spårlöst - något som får Lillen att ifrågasätta om hennes pappa verkligen är så bra som hon trodde.

- Jag har alltid dragits till berättelser om dysfunktionella familjerelationer och flera av mina filmer har kretsat kring detta, speciellt det orubbliga bandet mellan barn och förälder trots missbruk eller psykisk sjukdom. Jag vill berätta om hur barn alltid vill se det bästa i sina föräldrar, och de stunder barn själva tvingas agera föräldrar till sina egna när de brister. Jag vill precisera hur det känns att som barn behöva navigera i sin förälders psykiska sjukdom med den ofantliga börda det medför.

FilmCloud projektstöd har delats ut sedan 2013. Tidigare mottagare av FilmCloud projektstöd hittar du här.