Talanggruppen mötte Cathrine Breillat på Bergmanveckan

Talangdagarna på Bergmanveckan är i full gång. 25 deltagare från hela Sverige har samlats för att ta del av ett unikt program, få kreativ input och knyta nya kontakter. De första dagarna har ägnats åt att ta del av varandras filmskapande, träffa filmarna Lisa Langseth och Sofia Norlin samt genomföra en gruppuppgift där deltagarna fick göra en kortfilm utifrån en scen ur Ingmar Bergmans film ”Vargtimman”.

En av de stora programpunkterna för veckan var mötet med den franska regissören Cathrine Breillat under onsdagen. Att just hon bjudits in till Bergmanveckan är ingen slump – förutom att hennes nya film ”Abuse of Weakness” (den första av hennes filmer som inte innehåller någon explicit sexscen) just haft premiär så är hon inte sen att belysa vilken betydelse Ingmar Bergman haft för henne som filmskapare. Det var nämligen när hon som ung såg filmen ”Gycklarnas afton” som hon bestämde sig för att bli filmare, och Breillat kallar Bergman för sin ’father in cinema’.

Under en exklusiv master class fick deltagarna på Talangdagarna chansen att fråga ut en av världens kanske främsta auteurer om hur hon ser på arbetet med skådespelarna, varifrån hon får sina idéer och varför hennes filmer allt som oftast handlar om destruktiva kvinnor och flickor. Cathrine Breillat beskrev svårigheterna att arbeta med den världskända skådespelaren Isabelle Hubert i sin senaste film då hon var så mån om att hela tiden se vacker ut på bild. ”Jag gillar inte att arbeta med skådespelare, jag vill arbeta med filmen. Skådespelaren är som ett instrument, och visst vill man spela på en Stradivarius för det är då det låter som bäst, men i slutändan handlar det om violinisten” sa Breillat och skrattade. Hon påpekade dock att hon och Hubert nu kommer bra överens, även om inspelningen blev en kamp mellan deras viljor.

Några råd ville hon egentligen inte ge eftersom unga ändå tenderar att inte bry sig om dem, men uppmanade ändå filmarna att inte vara rädd för något, särskilt inte sig själva. Hon tycker inte att man ska tillåta någon att förbjuda en från att göra det man vill göra som filmskapare, och på frågan om varför hon gör film svarade hon helt enkelt; det finns inget viktigare. ”Livet är inte vackert, men på film blir det vacker.”